Idag åkte vi på utflykt, efter att ha varit hemma hela förmiddagen och fixat,  plockat och sopat trappan till bakgården.  Vi har ju tillgång till den, bakgården. Den är urmysig. Så jag såg hur vi köpte babyvakter och satt där och skålade och rökte på som alla gör i den här delen av landet. Tills grannen under berättade (alltså på riktigt, inte i min fantasi) att ena hörnet är inmutat av EN GIGANTISK SPINDEL.
Iallafall. Bad Kristian ta kort på mig och barnen. Han insisterade på att han ville ha blixt. “Men du, bara ta bilden” “Makine, det kommer inte synas något” “eh jo, det behöver inte alltid vara så jävla perfekta bilder Kristian, fokusera på mig och ta bilden”

Jag gillar hur det strålar om mig – och symboliken som blir om hur lysande fin person jag är.  Väldigt religiös bild.  Om ni frågar mig kan min make ingenting om bildkomposition, uppenbarligen.

Vi åkte till IKEA och lämnade tillbaka sängen Ellie skulle haft, eftersom hon sover i den som står i rummet redan. Vi fikade. 

“Vart är chokladbollen” kan en undra. 
Den ligger i min väska eftersom barnens ena förälder är mån om att inte barnen ska ta efter dåliga kostvanor.
Jag la den i väskan på eget initiativ dock – “bättre att förekomma än förekommas” sas.

Vidare för middag – med ledord som “gourmet hotdog” och “worlds best hotdog sandwich” (?)  blev valet lätt.
Mitt lilla mönsterbarn ville “däja mamma påse?” och JA det får du gärna lilla Ellie sa jag.  “Tack, lilla mamma”. Åh. Hon är så bra Ellie. 

Sen åkte vi hem.
“Fota himmeln” sa Kristian
“Det går inte.  Solen är för stark”
“Jo men testa, det blir nog skitcoolt”
“Öhh, det kommer inte bli bra säger jag”
Men jag gör det. Och det blev ju inte alls en cool bild 😉

(Nej, knappast att jag sopade.  Men som gifta är vi en enhet, ffa när den andra gör något en själv gärna tar cred för också)